Emma är landsbygdsutvecklare i Gällivare

Hejsvejs,

Välkommen på en kopp kokkaffe hem till mig och se hur jag har det! Jag heter Emma Wallin, är 26 år och har gett mig in på ett norrbottniskt äventyr. Innan jag flyttade hit drack jag inte kaffe och jag jobbade som forskningsassistent på miljökommunikationsavdelningen på SLU. Jag intervjuade mjölkproducenter om deras avelsstrategier. Långt bort från min verklighet och vardag kan en tycka, men väldigt lärorikt måste jag säga. Tog examen 2015, parallellt med arbetet på SLU, och började söka jobb. Jobbsökandet kändes som ett evighetsarbete men den andra intervjun gav mig ett jobb i Norrbottens inland, mitt i fjällvärlden 10 mil ovan polcirkeln, i Gällivare helt enkelt. Nu har det gått ungefär fem månader sedan jag kom hit. Då var det bläcksvart, en och en halv meter snö och norrsken, och idag är det midnattssol och björkarna är härligt ljusgröna. Tydligen tre veckor tidigare än vanligt.

IMG_8920
Muddusfallet i Muddus nationalpark

Idag arbetar jag på Gällivare kommun som utvecklingssekreterare med fokus på landsbygd, lång titel men inte så krångligt. Jag säger att jag är landsbygdsutvecklare, kort och gott. Men frågan kommer ju alltid, vad innebär det? Jo, det kan jag berätta. I min tjänst ingår i huvudsak frågor kring service och tanken är att det ska finnas så kallade servicepunkter i ett antal bygder vilka ska samordnas och etableras. I detta arbete ingår det att samordna det interna arbetet i kommunhuset med det lokala arbetet i bygderna. Innehållet i servicepunkterna ska utgå ifrån behoven i de enskilda bygderna, och tanken är att det ska vara en blandning mellan ideell, offentligt och kommersiell service. Det finns flera goda exempel som man kan hämta inspiration från, bland annat i Harads och Gunnarsbyn i Bodens kommun. Ni kanske har hört talas om dessa? Ifall ni inte har det kan ni grotta ner er här och här.

Viktigt när det gäller servicepunkter eller service i landsbygd är att kommunen är välvillig och ser nyttan med det. Där ligger en stor del av mitt arbete, att samordna de olika förvaltningarna som kan vara inblandade. T.ex. har lokalfrågan varit en flaskhals. Detta eftersom i vissa byar finns det gott om lokaler men inte en stabil tillgång till internet medan i andra bygder är de trångbodda och får inte tillgång till lokaler p.g.a. det. I vissa fall kan kommunens lokaler bli aktuella och i andra inte. Mitt arbete här ligger i att samordna och försöka hitta lösningar som passar både bygderna och kommunen.

Nästa steg i processen kommer att bli att se över vilka tjänster som kommunen idag har i bygderna och om dessa skulle kunna utföras av personal på servicepunkter och att i sådant fall kommunen ingår avtal och köper in dessa tjänster av servicepunkterna. Exempel på tjänster exempelvis en lokal kommunväxel för utökad service, men också innehålla tjänster som fixar service, lokalvård, snöskottning, turistinformation och E-hälsa. Allt beroende på behov och intresserade aktörer. Men servicefrågan är en nyckel för att landsbygderna ska leva och detta måste synliggöras på både politisk nivå och i alla led i förvaltningarna på kommunen, samt på landstinget och hos externa aktörer så som turistbyrån. I Gällivare har vi en inflyttningsservice som heter In Gellivare som hjälper människor som vill flytta hit att slussas in i samhället både med boende och socialt. Denna service skulle också behöva en förlängd arm ut i bygderna, eftersom det är till landsbygderna många långväga inflyttare vill bosätta sig.

Om du arbetar med dessa frågor och har lust att dela med dig eller bolla idéer så får du mer än gärna höra av dig, mina kontaktuppgifter står längre ner. Det som är bra är att det finns väldigt många personer som arbetar med dessa frågor och därför finns det många kloka idéer och tips hur man kan arbeta med dessa frågor, bland annat har Landsbygdsnätverket satt ihop arbetsgruppen ”Service i landsbygder”, som hade ett fenomenalt bra seminarium under Landsbygdsriksdagen på Gotland i slutet av maj. Mer om deras arbete kan du läsa här.

Detta är inte det enda jag gör, även om det skulle kunna ta upp en heltidstjänst. Det roligaste med arbetet på Gällivare kommun är att det är så varierat. Eftersom det är en liten kommun och en liten enhet jag jobbar på så får man rycka in där det behövs. Jag har fått åka på möte om renskötselkonvention, varit på dialogmöte med den parlamentariska landsbygdskommittén, träffat föreningar i kris och de i utveckling, skriver artiklar till kommunbladet och målat en landsbygdstavla på Byakult och såklart mycket annat. Dagarna går fortare och fortare, och nu är jag mitt uppe i att skriva en landsbygdsstrategi, en serviceplan och en projektansökan till Tillväxtverket för lokala servicelösningar. På utvecklingsenheten är vi fyra personer som arbetar, två med fokus på näringslivsfrågor, en bredbandssamordnare och så jag.

Utbildningen har visats sig vara en väldig bra grund att stå på, men var dag lär jag mig någonting nytt, vare sig det gäller kommunstruktur, samisk kultur eller relationer mellan människor. Lärandet fortsätter efter studierna, och den dagen det inte gör det, då byter jag jobb eller yrke helt och hållet.

En av de bästa sakerna att bo och arbeta här i Gällivare är naturen. Att komma hemma och ta en promenad i byn, se hur fjällen speglar sig i sjön, och se hur hararna byter sin vita vinterpäls mot sin gråbruna och hur räven tasslar i skogsbrynet. Hoppas ni har fått en liten inblick i vem jag är och vad jag gör. Vill någon ta en fika eller ett längre snack går det alldeles utmärkt, vore bara skoj!

Ha det fint!

Emma (som även är femte ledamot i Landsbygdsutvecklarnas alumninätverk)

Kontaktuppgifter till jobbet: Emma.wallin@gallivare.se eller 072-598 84 19

 

“Fem” snabba med Emma

Vad ville du bli när du var liten?
Glasblåsare och florist

Drömresa?
Färöarna – såg en härlig serie för något år sedan och naturen var himla häftig

Vad är ditt motto?
Ingenting blir som man tänkt sig

Vad är det bästa med LBU Alumni?
Att träffa landisar, nya som gamla bekantskaper samt att få vara en del av styrelsen och fortsätta utveckla föreningen

Bästa landsbygdspärlan att besöka?
Rättviksbygden, med café Nyfiket i spetsen. Att sitta och titta utöver Siljan med en briemacka i handen

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s