Gästinlägg: Praktik på ekologisk grönsaksgård i Frankrike

Hej kära landsbygdsutvecklare!

Tänk att jag nu kommit till stadiet då jag får skriva ett inlägg på webbsidan för vår utbildnings Alumninätverk. Det känns stort. Jag tackar och bockar för det. Så varför ska just Ebba Ulfbecker, en 25-årig östgöte från Motalas slättbygder, få denna chans att skriva ett gästinlägg? En sån där som har en sån ful dialekt kan väl inte komma med något vettigt?

Ja, det får ni själva bedöma. Jag går nu i fyran och har under senaste läsåret skaffat mig extra visdom genom att göra uppehåll från programmet och resa i Frankrike. Där ”wwoofade” jag bland annat på en permakulturgård och gjorde en lantbrukspraktik på en ekologisk gård. Det är det sistnämda som jag ska berätta mer om i det här inlägget. Erfarenheterna jag fick därifrån blev särskilt betydelsefulla för mig som landsbygdsagronom! Jag hoppas därför kunna inspirera fler till att göra något liknande.

Under drygt en månad i somras praktiserade jag på den småskaliga och ekologiska grönsaksgården La Clède, som ligger i bergslandskapet Cévennerna i södra Frankrike. Jag gjorde den genom SLU:s kurs ”Praktik – landsbygdsföretag”. På La Clède fick jag delta i så gott som alla aktiviteter i lantbrukarfamiljens liv. På gården fick jag mestadels utföra ekologisk odling och sälja deras produkter på marknader, men jag fick även förädla deras grödor och stå i lanthandeln ibland. Odlingen var det jag uppskattade mest, eftersom jag fick lära mig om ekologisk odling och vara ute i grönskan. Grönsakerna och frukterna odlades på terrasser, eftersom gården låg i en bergssluttning. Där fanns mängder olika grönsaker, som sallad, tomater, aubergin, zuccini, gurka osv. Här fick jag insikt i hur enormt mycket arbete som krävdes för att odla i bergsterräng, eftersom terrasserna var smala och svårtillgängliga. Därför gjordes mycket av arbetet för hand. Lantbrukarparet arbetade cirka 200 procent för att få ekonomin att gå ihop! Men detta hårda arbete hade ändå en framsida, då grönsakerna de producerade hade så hög kvalité och var oerhört populära. Elizabeth, som var bossen på gården, var mycket mån om att produktionen skulle vara professionell, vacker och miljövänlig. Hon var väldigt stolt över det. De goda miljöeffekterna av mångfalden av växter kunde jag se med egna ögon då fjärilar av olika sorter vimlade omkring odlingarna.

Den andra största delen av praktiken var alltså marknaderna. Flera gånger i veckan åkte vi till olika platser och satte upp deras marknadsstånd. Det var väldigt roligt att få uppleva den här franska marknadskulturen, eftersom den var så livlig och marknaderna så ofta förekommande. Fransmännen älskar sina marknader, att få träffa ”sina” bönder och köpa produkter från sina egna regioner. Det vore en dröm om vi kunde skapa en liknande marknadskultur här i Sverige! Det kanske inte är möjligt, men med vår kompetens skulle vi kunna göra något som närmar sig det. En matkultur där konsumenterna kan interagera närmare bönderna, där både konsumenterna kan uppskatta värdet i deras produkter och bönderna kan vara öppet stolta över sina varor. En livligare matkultur kan skapa en mer levande landsbygd! Här känner jag att utbildningen kommer till nytta, eftersom det skapar en förmåga att förstå sammanhang mellan stad och land, natur och kultur, sociala relationer och ekonomi. Allt hänger ihop, men det är vi som kan förstå HUR det gör det!

Sammanfattningsvis var praktiken i Frankrike betydelsefull för mig, eftersom det gav mig mer inspiration till landsbygdsutveckling och ökade mitt engagemang för lantbruksfrågor. Det gjorde även att jag kunde integrera teori i praktik och förstå varför lantbruket och matkulturen såg ut som de gjorde. Det gav mig också insikt i baksidan av lantbruket – hur enormt mycket arbete bönderna måste göra för att kunna gå runt ekonomiskt. Men inte minst fick jag insikt i de positiva värdena i det ekologiska lantbruket i Frankrike, som den livskvalité det ger att arbeta med jordbruk och den uppskattning bonden får av kunderna på marknaderna. Slutligen gav dessa erfarenheter mig motivation till att förbättra lantbrukets förutsättningar och kunskaper om hur en levande landsbygd kan upprätthållas. Vinerna var ju inte så dumma heller.
/Ebba

Ebba

Om skribenten:Ebba Ulfbecker studerar fjärde året på Agronomprogrammet – landsbygdsutveckling. Hon har under studietiden engagerat sig ideellt på Ultunas studentkår, som ledamot i Studierådet för landsbygdsutveckling och som DJ. Hon uppförde bland annat Uppsalas första lunchbeat tillsammans med kårens DJ-utskott Grammofonnämnden. Nu är hon aktiv i matkooperativet Ultimat, en fristående förening på studentkåren. Innan agronomstudierna läste hon Idéhistoria A och B i Lund och vikarierade som lärare på grundskolor i Motalas kommun, främst inom språk.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s